Bokreans härliga vedermödor och den välsignade silvertejpen

Så var det tisdag kväll, 25 februari 2014. Första readagen är slut. Men det blev ett händelserikt dygn.

Det började redan här.

Inlastning av arton EUR-pallar med nästan tio ton böcker gjorde vi redan den 10 februari.


Sedan har Malin och Maria tömt barnavdelningen och där byggt upp reabutiken under två veckor.


Måndagen ägnades åt de sista intensiva förberedelserna för årets stora bokrea. Men nu är det klart, kl 18.

Så dags för måndagskvällens Bokens Afton med Arja Saijonmaa. Den traditionella festkvällen inför bokrean. Ett 90-tal åhörare strömmar in.

Arja har kommit. Hon är nog lite nervös, denna stjärna. Kammar sig flera gånger, kollar läppstiftet, sätter på sig högklackade skor. Trampar fram och tillbaka.

- Lennart, tycker du att jag ser bra ut, nu, frågar hon mig.

- Absolut bedårande, säger jag. Det här blir en bra kväll. Det är en härlig publik som väntar på dig där ute.


Jag går ut och pratar med publiken. Sorlet svallar som Östersjöns dyningar. Så är det dags att presentera Arja Saijonmaa. Hon sveper in och tar publiken med storm. Jag startar CD-spelaren och hon börjar sjunga en av hennes populäraste sånger på en gång.

Tekniken strular. Får starta om ljudsystemet. Blir svettigt. Löser sig så småningom och Arja gör ett härligt framträdande.


Programmet avslutas med att Lotten och hennes dotter Emelie delar med sig av sina pärlor i årets rea. Lotten gillar speciellt Khaled Hosseinis roman Och bergen svarade. Deras tips kan du hitta här.



Klockan blir nästan 22. Dags för efterfest med Arja i vårt pentry. Vin och ost kommer fram på bordet, men Arja äter mest tacochips. Hela skålen tog slut. Vi pratar om Finland, bastubad och nya böcker.

- Jag skulle vilja skriva en roman, säger hon. Vad tycker du jag ska skriva om?

- Gärna någon skröna från Finland. Får jag ur mig i brist på andra idéer. Du har väl läst hundraåringen?

Så hamnar vi i en diskussion om möjligheterna för hennes Saunabok att översättas till finska, tyska och franska.

- Det är väl självklart att den ska komma ut på finska, säger jag. Det är ju därifrån som Sauna har kommit.

- Ja, men finnarna tycker inte man kan skriva om Sauna. Säger Arja lite missmodigt. Det finns ju hur mycket byggbeskrivningar som helst hur man bygger en Sauna. Men inget om fenomenet och mystiken bakom Sauna. Det tycker finnarna inte man kan skriva om.

Jag har i alla fall en kontakt i förlagsbranschen i Frankrike som jag lovar henne att förmedla. Arja har en lägenhet i Paris och vill gärna ha någon verksamhet där. Hon talar franska flytande, dessutom.



Så blir det midnatt. Arja följer med oss ner och öppnar portarna för det femtiotal bokreakunder som står där ute och huttrar. Applåderna för Arja i dörröppningen ekar mellan husfasaderna i ett för övrigt folktomt Sundsvall.

- Vad ska ni köpa? Frågar Arja de som står där och huttrar.

Så går hon mot hotellet. Vänder sig om och vinkar.

- Hej då, hoppas vi ses snart! Helsingfors, Stockholm, Paris och Sundsvall det är mina bropelare!

Ett femtiotal glada reakunder strömmar in för att shoppa loss. Sista kunden lämnar butiken vid tvåtiden och vi kan stappla hemåt vid sådär tretiden.

Fyra timmar senare, kl 7, är det dags att öppna portarna igen. Härliga kunder strömmar in och bär ut en god del av de nästan 10 ton vi nyss burit in.

Malin, bokansvarig, blir alldeles snurrig sådär vid sjuttontiden

Stänger klockan nitton. Stapplar hemåt vid nittonochtrettisnåret.

Nu korkar vi upp en god Chablis och fäster ögonlocken i öppet läge med silvertape.

Första readygnet är till ända, när silvettejpen släpper sitt fäste i våra svettiga pannor.