Måste börja med att citera min bankman, Livet är en risk. Du väljer själv - Låg, Medel eller Hög risk. Vad det har att göra med det som jag funderar på nedan vet jag egentligen inte.
Det finns riktlinjer för alla sorters skyltar inom kommunen, ett tolvsidigt dokument, som in i minsta detalj föreskriver hur saker och ting får se ut och framförallt var de får lov att vara. Och, inte minst var man söka tillstånd för att få sätta upp sin skylt. Det är självklart att det måste finnas regler, men det kan ju lätt urarta när man försöker täcka in alla möjliga och omöjliga situationer. Ibland funderar jag på var det sunda förnuftet tagit vägen. Det kan väl aldrig vara så att det finns för många anställda som måste sysselsättas? Man brukar ju säga att arbetet tar så lång tid som det finns tid till.
Som handlare är det bra med skyltfönster. Visar lite karaktären hos butiken och givetvis vilka varor som gömmer sig där inne. Så slog jag upp avsnittet med "Skyltfönster" i det omfattande dokumentet. Stod bara tre rader, men vilken chock jag fick! Man får faktiskt skylta saker och ting helt fritt. Ingen begränsning där, inte! Men det var inte det som chockerade mig. Läs, så kanske du förstår.
Skyltfönster
Skyltning inom skyltfönstrets ram får ske fritt utan bygglovsprövning. Dekaler på skyltfönstret är dock bygglovskrävande. Omfattande dekaler i starka kulörer bör ej förekomma.
Sätter jag dit en DEKAL så måste jag söka bygglov. Skulle det vara en stark KULÖR, då blir det nog inget bygglov. Inser skamset att jag har varit en lagbrytare i över tjugo år, då jag satte upp Bokia-dekaler 1994 då vi flyttade in. Vilken tur jag tog bort dom när vi blev Akademibokhandeln.
Så var det historien med gatupratare, eller "trottoarpratare" som språkvårdspolisen nog tycker det ska heta. Så här står det om gatupratare i kommunens lunta med skyltregler.
![]()
Trottoarpratare
Så kallad trottoarpratare kan placeras på Storgatans möbleringszon samt intill husvägg där annonserande verksamhet har sin entré. Trottoarprataren ska vara utformad med halvcirkulär överdel med annonsörens logga på enfärgad bakgrund, samt med stomme i svart kulör. Trottoarpratare erfordrar polistillstånd och markupplåtelseavtal.
För de gatupratare som står på stan och visar vad butikerna har att erbjuda har vi i Föreningen Stenstan kunnat söka ett grupptillstånd, som gäller alla medlemsföretags gatupratare. Nu har en polisjurist kommit på att så kan man väl inte göra! Nu ska alla tvåhundrafemtio företagare ansöka var och en på tresidig blankett, rita en skiss på gatuprataren (dom ser dock alla ut på samma sätt), rita en karta var den ska placeras, betala in 700 kr, skicka in blanketten, vänta på polis som inspekterar skylt och plats och därefter utfärdar skriftligt tillstånd.
Hmm, hur var det med sunt förnuft och väl använda resurser i ett budgetansträngt polisväsende? Gå tre år på Polishögskolan för att inspektera gatupratare? Hur kul kan det vara på en skala ett till tio? Och så ska polisen hinna ta en och annan BOV också!?
Så var det det här med Livet är en risk. Är inte det som det egentligen handlar om? Byråkraten som skrivit dessa regler och politiker som beslutat. De har valt risknivå Låg. Eller kanske risknivå Noll?
Det finns riktlinjer för alla sorters skyltar inom kommunen, ett tolvsidigt dokument, som in i minsta detalj föreskriver hur saker och ting får se ut och framförallt var de får lov att vara. Och, inte minst var man söka tillstånd för att få sätta upp sin skylt. Det är självklart att det måste finnas regler, men det kan ju lätt urarta när man försöker täcka in alla möjliga och omöjliga situationer. Ibland funderar jag på var det sunda förnuftet tagit vägen. Det kan väl aldrig vara så att det finns för många anställda som måste sysselsättas? Man brukar ju säga att arbetet tar så lång tid som det finns tid till.
Som handlare är det bra med skyltfönster. Visar lite karaktären hos butiken och givetvis vilka varor som gömmer sig där inne. Så slog jag upp avsnittet med "Skyltfönster" i det omfattande dokumentet. Stod bara tre rader, men vilken chock jag fick! Man får faktiskt skylta saker och ting helt fritt. Ingen begränsning där, inte! Men det var inte det som chockerade mig. Läs, så kanske du förstår.
Skyltfönster
Skyltning inom skyltfönstrets ram får ske fritt utan bygglovsprövning. Dekaler på skyltfönstret är dock bygglovskrävande. Omfattande dekaler i starka kulörer bör ej förekomma.
Sätter jag dit en DEKAL så måste jag söka bygglov. Skulle det vara en stark KULÖR, då blir det nog inget bygglov. Inser skamset att jag har varit en lagbrytare i över tjugo år, då jag satte upp Bokia-dekaler 1994 då vi flyttade in. Vilken tur jag tog bort dom när vi blev Akademibokhandeln.
Så var det historien med gatupratare, eller "trottoarpratare" som språkvårdspolisen nog tycker det ska heta. Så här står det om gatupratare i kommunens lunta med skyltregler.
TrottoarpratareSå kallad trottoarpratare kan placeras på Storgatans möbleringszon samt intill husvägg där annonserande verksamhet har sin entré. Trottoarprataren ska vara utformad med halvcirkulär överdel med annonsörens logga på enfärgad bakgrund, samt med stomme i svart kulör. Trottoarpratare erfordrar polistillstånd och markupplåtelseavtal.
För de gatupratare som står på stan och visar vad butikerna har att erbjuda har vi i Föreningen Stenstan kunnat söka ett grupptillstånd, som gäller alla medlemsföretags gatupratare. Nu har en polisjurist kommit på att så kan man väl inte göra! Nu ska alla tvåhundrafemtio företagare ansöka var och en på tresidig blankett, rita en skiss på gatuprataren (dom ser dock alla ut på samma sätt), rita en karta var den ska placeras, betala in 700 kr, skicka in blanketten, vänta på polis som inspekterar skylt och plats och därefter utfärdar skriftligt tillstånd.
Hmm, hur var det med sunt förnuft och väl använda resurser i ett budgetansträngt polisväsende? Gå tre år på Polishögskolan för att inspektera gatupratare? Hur kul kan det vara på en skala ett till tio? Och så ska polisen hinna ta en och annan BOV också!?
Så var det det här med Livet är en risk. Är inte det som det egentligen handlar om? Byråkraten som skrivit dessa regler och politiker som beslutat. De har valt risknivå Låg. Eller kanske risknivå Noll?