Bokhandlarn som inte slutade flyga flygplan, dansa och tro på bokens framtid

Läsning är en coronavänlig syssla. Och corona har förstås förändrat ordningen också för Lennart Bergström. Fast han konstaterar att det inte går att sköta en bokhandel hemifrån.

– Men vi följer Folkhälsomyndighetens råd och håller avstånd. Och jag är inte så ofta ute i butiken, säger han.

 Snarare föder restriktionerna ännu fler av hans berömda idéer. Man kan numera köpa en bok i Akademibokhandeln Vängåvan utan att gå in: man ringer på en klocka utanför, ber personalen hämta boken och betalar ute på gatan. Riskgrupper får ringa på en halvtimme före öppningstid, och man kan få böcker hemkörda. Inför Mors Dag lanserade han Pocketogrammet.

– Vi budar eller postar en pocket med ett kort. Pocketböcker passar perfekt i postens blå påse, säger han.

Sådana här idéer dyker upp hela tiden – ofta snabbare än han hinner förklara för personalen, som är ovetande när kunderna frågar.

– Vi bara står som fågelholkar och skriker "Lennaaaart!" beskriver Malin Gullman Smith, anställd i bokhandeln, en vanlig situation.

Lennart Bergström inser att hans huvud ibland springer iväg lite väl fort. Men det är också hans idéer – författarmötena vid Bokens Afton, Vängåvans Litterära Sällskap för dem med stort läsintresse, Nobelvaka med pristagarskål, bokhandelskafé, lokala litteraturfestivaler och mycket, mycket mer – som har lagt hans bokhandel i framkant i landet beträffande innovationer.

– Jag tror inte att bokhandlar kommer att bli kvar så som de har varit – bibliotek som tar betalt för att skeppa ut böcker. Det är en brytningstid nu, och strömmade medier tjänar vi inget på, knappt förlagen eller författarna heller.

– Ett kafé här, till exempel, ger ingen förtjänst men det skapar en trivsam miljö där man kan tala om böcker och titta i dem. Ett litterärt sällskap blir en del av en gemenskap med bokhandeln. Man får något mer än boken, man får mervärdet att diskutera den och helst försöker jag få hit författaren också.

Man tar för givet att denne bokprofil varit en storläsare sedan födseln, men som ung läste han mest facklitteratur. Lennart Bergström är en fjällbjörk, född i Vindelgransele i Västerbotten, men var bara årsgammal när flyttlasset gick till Östersund och några år senare vidare till Ånge.

På gymnasiet i Ånge var han en främmande fågel – dels gillade han inte fotboll, dels var hans pappa egenföretagare bland alla anställda vid post och järnväg. Desto starkare blev pappan en förebild för honom att själv bli företagare.

I skolan hade han stort A i kemi och fysik. Efter att drömmen att bli flygofficer krossats av att han inte hade den fastställda kroppslängden läste han i stället till civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik. När han undervisat en tid vid sitt lärosäte i Linköping erbjöds han via Sida att delta i uppbyggnad av tekniska skolor i Östafrika. Han bodde i 3,5 år i Nairobi och stortrivdes.

– Vi hade en halvtimmes körväg till nationalparker med zebror, krokodiler och giraffer, och ändå var Nairobi väldigt europeiskt, präglat av britterna och mycket välordnat. Man kunde vara medlem av en brittisk klubb, och tillvaron var fantastisk.

– Kanske hade vi blivit kvar om inte projektet tagit slut. Men det var tur att det gjorde det, för många av kollegerna fortsatte driva runt i projekt medan deras kunskaper åldrades, och jag hade kunnat bli en av dem.

– Det var en otrolig skillnad. Så mycket folk, och landet var oerhört korrupt. Mutförsök hörde till vardagen och pengar från Världsbanken bara försvann. Jag åkte hem efter knappt två år, för jag stod inte ut.

Men då, i slutet av 70-talet, hade datorernas inmarsch börjat på allvar. Som ingenjör i teknisk fysik skrev Lennart Bergström Sveriges första lärobok i datakunskap, "Från mikrochips till system"– som blev en storsäljare. Han skrev även uppföljare och startade ett förlag, Computer Press AB, där hans bror Kenneth var VD medan han var i Indonesien.

Och det var nu, på besök i Sundsvall, som han stegade in i anrika Arne Jonzons bokhandel.

– Jag sa: "Jag har ett förlag men det vore roligt att ha en bokhandel också. Vill du sälja till mig?". Han bara tittade på mig och sa""Det kan jag väl aldrig tro". Men efter tre månader sålde han till förlaget, men ville vara kvar ett par år.

Så blev då Lennart Bergström 1983 huvudägare i bokhandeln, sedermera med Sven-Arne Jansson som butikschef och brodern Kenneth som minoritetsägare och förlagschef. Själv hade han fått anställning vid Sundsvall-Härnösands högskola, det blivande Mittuniversitetet, för att undervisa i informationsteknologi. 

2007 satte han punkt för den akademiska tiden. Nu skulle han ha roligt.

– Då blev jag bokhandlare, och så roligt har jag aldrig haft. Det enda jag ångrar är att jag inte slutade tidigare vid universitetet.

Fast han går "all in" i bokhandeln hinner han ha hobbies. Sedan en gympalärare i gymnasiet lärde ut dans har han älskat det, och han och frun Ewa är engagerade i föreningen Trolldansarna. Efter nobben från flygvapnet skaffade han även egen pilotutbildning, vars årliga kunskapskontroller kan vara en flygning från Västerås till norra Tyskland, lunch på plats och så flygning hem igen. "Jag har roligt; då orkar man", säger han.

– Det är verkligen en ynnest att få lära känna de här människorna. De flesta är oerhört trevliga och många vill komma tillbaka. Så fort Herman Lindqvist gett ut en ny bok vill han komma hit, med frun. Och vem trodde att Björn Ranelid kan så många burleska historier?

– De enda jag inte lyckats få hit är Kerstin Ekman, Leif GW Persson och Mikael Niemi. Men drömgästen är Elizabeth George. Tänk om vi kunde få henne att vara med via uppkoppling! säger han.

Yrke: Bokhandlare

Bor: Alnön

Familj: Fru Ewa, döttrarna Camilla, Linda och Maria och fem barnbarn.

Läser: Just nu "Albatross" av Ann Cleeves, Karina Smirnoffs Janakippos-trilogi och Nina Wähäs "Testamente". Gillar spänningsromaner men om de inte är bra litteratur lägger jag ner boken efter 50 sidor.

Äter helst: Fisk och skaldjur. Ewas gratinerade hummer är oslagbar.

Dricker helst: Vitt vin, gärna en god Cava

Gör när jag inte jobbar: Skruvar på datorer och tekniska prylar, läser, dansar, flyger eller snickrar

Skulle jobba som i fall jag inte var bokhandlare: Uppfinnare eller författare. Fast jag gillar också tanken att vara pilot på en stor Airbus som flyger mot rodnande solnedgångar på 10 000 meters höjd mellan de stora världsmetropolerna.

Tre kulturtips i coronatider: 1) Läsa de böcker man inte hunnit med, 2) Vidareutbilda sig på distans och 3) Titta på bra filmer - men kom ihåg att om filmen är baserad på en bok är boken nästan alltid bättre.